The Carbon Disclosure Project (CDP) är en organisation som utvärderar och poängsätter företags klimatarbete och åtgärder för att motverka klimatrisker. Resultatet från CDP används i sin tur i andra investerarindex och ratings och utgör också ett viktigt underlag i investeringsbeslut. CDP har världens största register av bolags utsläpp av växthusgaser och klimatstrategier runt om i världen, men för en oinvigd kan det vara svårt att förstå värdet av att redovisa enligt CDP. Nedan följer lite matnyttig information som kan hjälpa ditt företag att navigera i CDP-djungeln.

Hur fungerar CDP?

CDP arbetar från två håll, dvs med både investerare och företag, och hämtar årligen in rapporter från över 7000 företag världen över. Rapportering görs enligt tre program; klimat, skog och vatten, varav klimat är betydligt störst eftersom det är den kategori där flest företag rapporterar. Ett ytterligare fjärde program möjliggör för leverantörer att redovisa hållbarhetsinformation till sina kunder. CDP omvandlar den inhämtade informationen till analyser om kritiska miljörelaterade risker, möjligheter och konsekvenser som sedan tillhandahålls till investerare som är anslutna till CDP, medan ratingen publiceras publikt på CDPs hemsida.

Vad krävs för att få en bra CDP-rating?

Företagen rankas i CDPs index från A till D- baserat på sin redovisade information som dels består av ren miljödata, t.ex. ton CO2e-utsläpp, och dels utav styrningsrelaterade frågor som mål, hantering av klimatrisker och ansvarsfördelning. För att få en bra rating i klimatprogrammet bör företag bland annat ha offentliga klimatmål, göra kontinuerliga utsläppsminskningar samt visa på en medvetenhet kring klimatfrågor och hur företag både påverkar och påverkas utav dem. Ett företag som säljer kaffe påverkas till exempel negativt av klimatförändringarna när priset på kaffebönor stiger till följd av torka och erosion som ger mindre skördar. För att få ett bra betyg är det även viktigt att företaget på ett tydligt sätt beskriver på vilket sätt klimatfrågor är förankrat i företagets styrelse och ledning. Genom att veta hur CDP är uppbyggt kan man lättare tillgodogöra sig en bra rating.

Vad är fördelarna med att ansluta sig till CDP?

  • Säkerhetsställer företags långsiktiga hållbarhet. Redovisande företag ställs i inför många viktiga frågeställningar som de sedan kan integrera i sitt strategiska miljöarbete. Genom att införliva de affärsmässiga fördelarna höjer företagen sina ambitioner och kan sedan ta meningsfulla steg för att hantera klimatförändringar, avskogning och vattensäkerhet.
  • Hjälper hållbara företag att införskaffa kapital från investerare. CDPs analyser används av investerare som beslutsunderlag för investeringar genom att utvärdera företagets exponering för miljörisker och möjlighet att driva innovation i hållbara affärsmodeller.
  • Finanssektorn är en viktig aktör för att genomföra Parisavtalet. Det krävs enorma mängder kapital i omställningen till förnybar energi och energieffektivisering.
  • Proaktiv agerande som rustar företag inför kommande lagstiftning. EUs handlingsplan för en hållbar finansmarknad beskriver exempelvis kommande åtgärder om kapitalförvaltares och institutionella investerares skyldighetatt ta hänsyn till hållbarhet (ESG) i investeringsprocessen.
  • Stabilare finansmarknad. Klimatförändringarnas konsekvenser är redan idag ett hot mot den finansiella stabiliteten och leder till stora ekonomiska förluster till följd av översvämningar, erosion, torka och bränder. Sektorer som är särskilt beroende av viss temperatur och nederbörd, som jordbruk, skogsbruk, energi och turism, drabbas särskilt hårt, men också företag som är beroende av produkter och tjänster från dessa sektorer. En av grundtankarna med CDP är att driva investeringar i företag arbetar proaktivt med att minska sin klimatpåverkan. CDPs klimatprogram grundas i ett upprop från 400 investerare med 32 Biljoner USD i tillgångar, vilket ger en tydlig tyngd till vilken effekt detta kapital kan ha på finansmarknaden.

Hur ser kopplingern mellan finansektorn och klimatet ut? 

Länken mellan finanssektorn och klimatförändringarna är förhållandevis inte lika tydlig som mellan ett industriföretag och klimatförändringar, men argumenten för att integrera finanssektorn i arbetet med hållbar utveckling är flera. Att få finanssektorn att förvalta och omfördela sitt kapital på ett hållbart sätt är en förutsättning för att nå klimatmålen och FN:s Globala Mål. Klimatrisker är inte heller så långt borta som man kan tro. Enligt MSCI kommer risker bestå av omställningsrisker (climate change adaptation) som följer de utsläppsminskningar (climate change mitigation) som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader. Alternativt kommer världen år 2040 redan nått 2 grader varmare medeltemperatur med konsekvenser som stigande vattennivåer, torka, samt ökad fattigdom och massmigration. Konsekvenser som även kommer att leda till stora ekonomiska förluster.